Krönika
Till avslagets försvar
Johan Schiff från föreningen Betahaus argumenterar mot den utbredda ovanan från styrelser att yrka besvarat på inkomna förslag och motioner. Något han menar leder till betydelseförskjutning, förvirring och krångliga möten.
När jag började min bana som engagerad i ideella organisationer fick jag lära mig att ett avslag var ett icke-beslut; det bara är bifall som betyder något. Det var den allmänna bilden bland ombud och medlemmar i min organisation, och något presidiet tydligt påtalade på möten. Detta började förändras 2009, då organisationen införde beslutet "besvarat" för motioner styrelsen inte ville bifalla, enligt modell från andra organisationer.
Som jag lärt mig tolka beslut borde det inte vara någon skillnad ifall ett förslag avslås eller anses besvarat. Bifallna förslag är de som ska förverkligas. Andra förslag är möjligen en historik som medlemmarna kan slå upp i ett protokoll för att ta reda på hur mötet kom till ett visst beslut.
Men något har börjat förändras. Om jag frågar de engagerade i organisationer som använder ”besvarat” får jag lite olika bilder om vad skillnaden mellan besvarat och avslag egentligen är. Allt från att det är en ”nyansskillnad” till att ett avslag betyder att det nu ”inte ska göras” eller rent ”är förbjudet att göra”. En annan, mer träffande, tolkning, är att kalla besvarat för ”avslag med klapp på huvudet”.
När jag frågat vad är det för skillnad på ”ska inte göras” och ”är förbjudet att göra” har jag hittills bara fått förvirrade svar. Den här otydligheten är problematisk i en demokratisk organisation.
En logisk, men problematisk, förskjutning
Det är fullständigt logiskt att den här förskjutningen sker. Om besvarat betyder inget beslut uppstår en språklig konkurrens där avslag måste betyda något annat. Men det finns rätt stora problem med tolkningen av avslag som ett beslut att ta hänsyn till som något slags förbud.
- Det innebär att det blir lite farligt att lägga förslag.
- Det blir svårt att tolka ett förslag som formulerats utifrån att det ska bifallas som ett förbud.
- Det blir svårt att förstå förhållandet mellan avslagna och bifallna förslag.
Farligt att lägga förslag
Avslag som ett förbud innebär till att börja med att det blir lite farligt att skriva motioner och lägga förslag. Du riskerar ett avslag som innebär att det du ville göra nu istället är förbjudet. Säg att du ville tvinga styrelsen att lägga en budget med positivt resultat, och att det förslaget avslås. Nu är styrelsen förbjuden att lägga en sådan budget, även om inkomsterna plötsligt skulle skjuta iväg.
Svårtolkat
Tänk att ni avslår förslaget ”att lånecyklar ska köpas in till kansliet och vara tillgängliga för personal och medlemmar”. Exakt vad är det som är förbjudet nu? Är det okej att köpa in en lånecykel, eller är det inriktningen i förslaget som är förbjudet? Är det okej att köpa in lånecyklar, men att rikta till bara personal och förtroendevalda? Förslaget är uppenbarligen formulerat utifrån vad som händer om det bifalls; inte om det blir till ett förbud.
Förhållandet mellan bifallet och avslaget
Det här är den mest uppenbara problematiken. Vad händer när du ställer flera liknande förslag mot varandra och bara ett av dem bifalles? Du kommer nästan garanterat få en konflikt mellan olika beslut i en och samma omröstning.
Problemet är utbrett, med allvarliga konsekvenser
Genom mitt arbete med VoteIT jobbar jag med ett stort antal organisationer. Jag har sett att den här förskjutning av betydelsen av avslag finns lite överallt. Jag vill hävda att det är ett rätt stort demokratiskt problem.
Medlemmar och ombud förvirrade
Jag har pratat med flera ombud och ersättare på möten som inte kan förklara om det finns någon praktisk skillnad mellan besvarad och avslag, eller vad den skillnaden i så fall är. De flesta verkar övertygade om att det är en viktig skillnad, även när de inte själva kan beskriva den skillnaden.
Krångligt i onödan
Jag har suttit på möte efter möte i konferenscenter där dyra minuter i plenum läggs på att diskutera hur mötet ska välja mellan bifall, avslag och besvarat. Om skillnaden verkligen är rent semantisk är detta en helt onödig övning i demokrati. Jag är säker på att de flesta organisationer har viktigare saker att diskutera.
Avslag blir allt mer omöjligt
Jag brukar akta mig för ”sluttande plan”-tänk. De är oftast missvisande. Men i det här fallet tycker jag det finns en viss automatik i förflyttningen.
Förvirringen eller förskjutningen i betydelse gör det allt mer orimligt att avslå förslag. Jag har sett det här i flera organisationer. När allt fler tycker avslag är lite farligt har besvarat blivit standardförslaget på allt. Det är bara mer bekvämt på det sättet. En liten klapp på huvudet på förslagsläggaren istället för en situation där både bifall och avslag verkar lite besvärligt.
Besvarat blir det nya avslag
Folk som engagerar sig i ideella organisationer är rätt smarta. De lär sig snart att den där klappen på huvudet inte betyder att någon lyssnat på deras förslag. Om vi var rädda att avslag skulle låta för hårt och att folk därför skulle rösta bifall för att vara snälla så kan vi vara nästan helt säkra att betydelseförskjutningen snart gått hela varvet. Besvarat betyder att förslaget rensades bort. Det blev inget av ditt förslag. Samma som avslag.
Här kommer whiplashen för styrelsen. Jag är nämligen rätt övertygad om att de flesta av era kloka medlemmar och ombud lyssnar på goda argument, men ingen gillar att bli manipulerad. Om det är något som får folk att bifalla något mot styrelsens vilja är det att de känner sig manipulerade.
Jag yrkar avslag.
Johan Schiff
Föreningen Betahaus